Månadens ord

April: Framåtlutad

Framåtlutad

Vi har ganska länge använt bakåtlutad i den överförda betydelsen ’avspänd, lugn’. Man kan till exempel säga: ”Hållningen till livets förtretligheter är lätt bakåtlutad och distanserad.” Den användningen är kalkerad på motsvarande användning av engelska laid back.

Nu börjar också framåtlutad dyka upp i den överförda betydelsen ’alert, på hugget’ i texter om ekonomi och näringsliv. Det visar ett exempel som detta: ”Mitt uppdrag som chef är att, tillsammans med mina medarbetare, bidra till att skapa ett framåtlutat och innovativt serviceföretag i världsklass.”

Det verkar som om man inom jazzkretsar relativt länge talat om en framåtlutad stil precis som man där kan tala om bakåtlutad stil, och det är kanske därifrån som det spritt sig till andra områden. Det hela grundar sig på kroppshållningen och det intryck den ger. Den som sitter bakåtlutad verkar lugn och säker, den som sitter framåtlutad verkar intresserad och vaken.

Via Språkrådet

Mars: Ensa

Ensa

Ordet ensa betyder ’få att stämma överens’. Man kan till exempel ensa regler, rutiner eller synpunkter. Andra synonyma uttryck är samordna, göra likartad, göra enhetlig(are), förenhetliga, harmonisera. Men ensa är kortare och mer praktiskt, så använd gärna det! Trots det är det många människor som inte riktigt vet vad ordet betyder, och det saknas också i många ordböcker.

Verbet ensa hänger förstås ihop med adjektivet ense, ’som har samma åsikt’: ”De är ense om det mesta.” Men det är också besläktat med sjötermerna enslinje och ligga ens med. Det avser förhållandet att det när två eller flera sjömärken ligger mitt för varandra bildas en linje som betraktaren kan orientera sig efter. Substantivformen till verbet ensa är ensning, som i frasen ensning av rutiner.

Via Språkrådet.

Februari: Peka

Peka

Peka är ett gammalt ord i svenskan, med belägg från 1500-talet. Ordet är släkt med exempelvis pik och pigg, i betydelsen ’spetsiga föremål’, samt med engelskans pick. Utöver den konkreta betydelsen ’med ett finger eller föremål leda uppmärksamheten till något’ används peka ofta mer bildligt, i uttryck som peka med hela handen och få allt man pekar på. Många har fått lära sig att det är fult att peka, och att bli utpekad innebär sällan något positivt. I äldre folktro sades det att man vanärade Gud om man pekade mot himlen.

På senare tid har peka fått en ny, specifik innebörd: Det är vad man ägnar sig åt på en dator eller telefon som har pekskärm. Peka kan användas i datorsammanhang för engelskans tap och touch, det vill säga ’att snabbt och lätt vidröra något (skärmen, tangenterna) med ett finger’. Man kan förstås också tänka sig andra ord som dutta, knacka, trycka etc., men peka fungerar bra som övergripande ord och har fördelen att redan ha en tydlig koppling till rekommenderade och etablerade ord som pekdator och pekskärm.

Allt pekar på att pekandet är här för att stanna. Att det är fult att peka får i dag ses som en sanning med modifikation; för den som vill hänga med i utvecklingen på teknikfronten är det snarare nödvändigt.

Via Språkrådet.

Januari: Status

Status

Status är ett substantiv som har funnits i svenskan sedan 1627. Ursprunget är latinets status som betyder ’ställning, tillstånd, läge’. Även uttrycket status quo är bekant i svenskan sedan länge och har kommit att betyda ’oförändrat tillstånd’. Det är egentligen en förkortning av ett längre uttryck på latin, status quo ante erat, vilket betyder ’tillståndet som det var förut’.

Ordet status förekommer i såväl allmänspråk som fackspråk och har delvis olika betydelser. I allmänspråket betyder ordet oftast ’(samhälls)ställning, position’. Ordet kan användas om både människor och företeelser: ”Bara de elever med högst status i klassen blev bjudna på festen”; ”Utbildningen vid x-universitetet har lägre status än motsvarande utbildning vid y-högskolan”. Det är också vanligt att status används utan adjektiv som hög, låg, god och så vidare: ”Vad är status för dig?”; ”Jackan av märket x är i hög grad en statussymbol”. Plusord som god eller hög är då nästan alltid underförstådda.

Det kan också stå för ett mer allmänt tillstånd, som i ordet relationsstatus, det vill säga information om huruvida man är gift eller tillsammans med någon.

I exempelvis medicinskt fackspråk betyder ordet främst ’medicinskt tillstånd’. Där saknas helt den allmänspråkliga kopplingen till adjektiv som god och hög. I det medicinska språket har ordet ofta t-genus, men det finns inget skäl att upprätthålla denna olikhet. Språkrådet rekommenderar n-genus genomgående.

I och med de sociala mediernas intåg i våra vardagsliv har status fått en ny bibetydelse. Att uppdatera sin status är en uteslutande skriftspråklig handling som innebär att man på en social nätverkssajt som Facebook eller Twitter beskriver vad man håller på med. I och med den utvecklingen har pluralformen statusar blivit betydligt vanligare.

December: Episk

Episk

Adjektivet episk har funnits i svenskan sedan 1700-talet och är bildat till ordet epik, som betyder ’berättande litteratur’. Ordet har sedan länge bibetydelsen ’storslagen’. Det kommer sig av att den berättande litteratur som framför allt beskrivs som episk är mycket brett anlagda berättelser i såväl litterär som filmisk form, gärna släktsagor över flera släktled och under långa tidsperioder. Ett typexempel är Homeros Iliaden, en berättelse som på ungefär 20 000 versrader skildrar den dramatiska belägringen av staden Troja.

När episk används i litteratursammanhang har ordet alltså en sakligt beskrivande betydelse: en episk dikt är en berättande dikt, gärna lång och dramatisk. Men ordet används sedan länge i andra sammanhang än rent litterära. En episk film är en storslagen och påkostad produktion, gärna med mytiska inslag. En episk symfoni kan liknas vid filmmusik; det är en symfoni som berättar en historia, som är mäktig, ödesmättad och spännande. Och när en författare beskrivs som en episk berättare är uttrycket inte nödvändigtvis tautologiskt: tolkningen blir att författarens berättelser är brett anlagda och storslagna till sin karaktär. Underförstått är författaren också en god berättare.

Användandet av episk i betydelsen storslagen är alltså ingenting nytt. Numera är kopplingen mellan episk och storslagen dock så stark att orden i vissa sammanhang används som synonymer. Särskilt i informellt språkbruk används episk som förstärkningsord både i positiva och negativa sammanhang, även om den positiva innebörden tenderar att vara den omarkerade: Utropet ”episkt!” applicerat på en situation, en text eller ett musikstycke betyder att det som åsyftas är väldigt bra. (Egen anmärkning: Jämför med engelskans ”epic” som många ”nördar” använder :D)

Man ska vara försiktig med att använda episk på det viset, om risk för missförstånd föreligger. I litteratursammanhang kan det exempelvis bli fel om en dikt som inte kan kategoriseras som episk beskrivs med det ordet. Det vore exempelvis svårt att förstå innebörden av ett uttryck som episk centrallyrik. Men i många sammanhang finns ingen risk för missförstånd. Då är det egentligen inte konstigare att välja att använda episk än att ta till det kanske något mer gammaldags klingande storslaget.

På senare tid har episk blivit ett modeord, flitigt använt av unga. Det har fått många att höja på ögonbrynen. Vissa vill skylla företeelsen på internet och datorspel, eller på engelskans påverkan. Och visst kan ordet ibland kännas uttjatat, precis som alla uttryck som är på modet. Det går dock inte att hindra att användningsområdet för episkt utvidgas och delvis förändras.

November: Vågmästare & tungan på vågen

Vågmästare och tungan på vågen

I dag avses med vågmästare en partiledare eller ett parti vars röster blir utslagsgivande i en situation då man har två jämnstora politiska block i en folkvald församling.

Ursprungligen var en vågmästare en person som övervakade att allmänna vågar fungerade riktigt. Senare blev det en politisk term som först avsåg ledaren för en minoritetsregering, som sökte stöd än hos det ena, än hos det andra partiet, och som alltså balanserade mellan olika åsikter. Men på 1940-talet började det användas i dagens mening.

I politiska sammanhang talas också om tungan på vågen. Det går tillbaka på den visare som ser ut som en tunga, som gamla vågar hade. Den visade åt vilket håll det vägde över. En politiker eller ett parti, som ger utslag i en omröstning, kan beskrivas som tungan på vågen.

Uttrycket har vi tagit in från motsvarande ord i tyskan. Det finns också motsvarande uttryck i franskan. Det är alltså inte fråga om ordet tunga i betydelsen ’tyngd’, som det står i Svenska Akademiens ordbok.

Oktober: Tagga

Tagga

Tagga är ett verb vars betydelse vidgats och förändrats genom åren. Betydelsen kan ömsom härledas till svenskan, ömsom till engelskan. I grunden utgår de två språken från samma ord. I betydelsen ’vass utskjutande spets’ har tagg som substantiv funnits i svenskan sedan yngre fornsvensk tid. Substantivet tag i engelskan, ’stift’ eller ’spets’, är sannolikt inlånat från de skandinaviska språken.

Verbet tagga finns belagt i svenskan sedan 1500-talet, i betydelsen ’förse med vassa utskjutande spetsar’. En annan betydelse är ’att förena’. I texter från 1600-talet förekommer uttrycket ”tagga sig tillsamman”, vilket bildats i analogi med ”gadda sig tillsamman”. Uttrycket används knappast i modern standardsvenska.

På 1960-talet började man i språkvetenskapliga sammanhang att använda tagga om att förse ett textmaterial med språkliga markeringar, till exempel om ordklass, böjningsform och liknande. Den betydelsen lånade vi från engelskan, där verbet tag sedan länge hade utvecklats till betydelsen ’sätta etikett på’. Något vidgat är det också i denna bemärkelse som en graffitikonstnär taggar, d.v.s. signerar, sina verk.

På senare år har detta betydelselån vunnit i popularitet. I det nya textlandskapet kan bloggare tagga sina inlägg, alltså etikettera inläggen så att snarlika ämnen kan kopplas samman. Med de sociala medierna har sedan användningsområdet vidgats ytterligare. Ett inlägg på Twitter kan man tagga med vissa nyckelord, så att de blir sökbara för andra användare. På Facebook kan man även tagga sina vänner i ett foto, vilket snarast fungerar som ett sätt att markera vilka personerna i motivet är.

På 1970-talet kom tagga ner i betydelsen ’koppla av och vila’. Lite senare kom tagga tillsammans med partikeln upp, tagga upp, att användas på motsatt vis: ’ladda upp och förbereda sig’, och i dag kan man som bekant också vara taggad när man är laddad och förberedd inför något. Både tagga ner och tagga upp har sitt ursprung i svenskan. Också i andra sammanhang har tagg kunnat användas i uttryck för både nedstämdhet och aggressivitet. Uttrycken ”en tagg av saknad” respektive ”visa taggarna” vittnar om detta.

Utöver dessa betydelser används tagga i en rad andra vardagliga uttryck. Eftersom en cigarett kan kallas för tagg, kan man också säga tagga för ’röka’. Ett ytterligare exempel är det slangbetonade tagga med, som används i betydelsen ’hänga med’ eller ’hänga på’.

Bär då tagga med spår av 1600-talets betydelse ’sammangadda sig’? Nja, i första hand rör det sig om en översättning av det engelska idiomet tag along. Att detta tag kan knytas till de skandinaviska språken är dock ett exempel på att många ord i besläktade språk i grunden har samma ursprung.

September: Tankesmedja

Tankesmedja

En tankesmedja utgörs av en grupp människor som utformar, utvecklar och analyserar nya långsiktiga idéer. Det är åtminstone den allmängiltiga betydelsen. Under den senaste tioårsperioden har ordet kommit att användas i allt större utsträckning – men normalt med en snävare betydelse.

I den nyare betydelsen används ordet tankesmedja för att beteckna en mer eller mindre sammanhållen institution, bestående av skribenter och andra debattörer som tillsammans försöker skapa politisk opinion kring aktuella frågor i samhällsdebatten. Tankesmedjorna har ofta uttalade partipolitiska sympatier. Liberala tankesmedjan Timbro och Arbetarrörelsens tankesmedja är två exempel med skilda ideologiska anknytningar. Valtider är bråda dagar för tankesmedjorna.

Tankesmedja finns belagt i svensk text sedan år 1898, då snarast som en poetisk metafor för den mänskliga hjärnan. Smedja har sedan mitten av 1800-talet använts om just hjärnan och det mänskliga intellektet. Det känns igen från uttrycket tankens smedja, ’den plats där tanken formas’. Sammansättningen tankesmedja kan vara bildad från just denna liknelse.

I den nya, politiskt anstrukna betydelsen dök tankesmedja upp i tidningsspråket i början av 1990-talet. Under några år användes engelskans think tank parallellt med samma betydelse; de två var ungefär lika vanligt förekommande i tidningsspråket. Utöver svårigheten att rätta sig efter svenskans språksystem, är dock think tank belastat av att det bland annat också kan användas för enskilda individer, då i betydelsen ’idéspruta’.

Nuförtiden dominerar dock tankesmedja stort i bruket. Det är ett glädjande bevis på att vår svenska ordskatt är en nog så god källa för att finna benämningar på företeelser i vårt samhälle.

Via Språkrådet.

Augusti: Vandra & vandring

Vandra & vandring

Vandra är ett gammalt ord i svenskan, med belägg från 1400-talet. Grundbetydelsen är ’förflytta sig till fots’, men vandra ger associationer som skiljer sig från det enkla, beskrivande gå och det kanske mer praktiskt klingande promenera.

Vandrar gör man ofta för nöjes och för avslappnings skull, gärna ute i naturen. Visst kan vandraren ha ett mål: Den som pilgrimsvandrar följer ofta en väg som har vandrats av likasinnade i århundraden, i en helig persons fotspår eller på väg mot ett heligt mål. Men religiösa organisationer betonar att pilgrimsvandringen också är en inre vandring, där det är de insikter som växer fram under vägen som är det viktiga, inte målet i sig.

På senare tid har vandring fått betydelsen ’guidad visning till fots i grupp’. Dessa vandringar finns för nästan alla inriktningar man kan tänka sig: historisk vandring, kulturvandring, spökvandring, takvandring, poesivandring, deckarvandring, filmvandring, Astrid Lindgren-vandring, Abbavandring och så vidare.

Att nattvandra är däremot kanske ingenting man gör bara för nöjes skull, utan för att man anser att det behövs: nattvandrare är föräldrar och andra vuxna frivilliga som rör sig där ungdomar befinner sig, för att förebygga våld och bråk.

Det är inte heller bara människor som vandrar. En vandringspokal eller ett vandringspris är i sportsammanhang ett pris som man kan vinna i ett regelbundet återkommande tävling, men som måste återlämnas för att kunna delas ut igen. Ordet har på senare tid fått en mer negativ betydelse: i häst- och hundsammanhang är en vandringspokal ett djur som ofta byter ägare och som aldrig får chansen att stanna på ett och samma ställe.

Även ord kan vandra. En vandringssägen, modern myt eller klintbergare är den typen av otroliga händelser som ofta introduceras med orden ”Det här hände en bekants bekant till mig …”. En typisk vandringssägen sprids i vida kretsar, ligger sedan i dvala under ett antal år för att sedan dyka upp till ytan med samma stomme men med nya detaljer.

Juli: Vuvuzela

Vuvuzela

Under fotbolls-VM:s första vecka har vuvuzela varit ordet på allas läppar. En vuvuzela är en meterlång tuta av plast som är vanligt förekommande i publiken under fotbollsmatcher i Sydafrika. Tutorna är ofta färggranna och finns i de olika fotbollslagens egna färger. Vuvuzelan används för att störa motståndarlaget och för att visa sitt stöd för favoritlaget.

Ordets ursprung är höljt i dunkel, men många hävdar att det helt enkelt härstammar från ett uttryck för ’att göra oväsen’ på zulu. Andra tror att det kommer från ordet för ’dusch’ på kåkstadsslang – antingen för att tutan duschar publiken med oväsen, eller för att den med lite fantasi kan sägas likna ett duschmunstycke.

Oavsett ursprung har ordet spridit sig som en löpeld i medierna de senaste veckorna, och används redan metaforiskt: på Dagens Nyheters sportsidor tilldelas varje matchdag i VM ”dagens vuvuzela” till den spelare som gjort mest väsen av sig genom sin spelinsats. Som fenomen har vuvuzelan också snabbt spridit sig till publikläktarna i andra länder och andra sporter. I Sverige tvingas nu även musikfestivalarrangörer att införa vuvuzelaförbud.

Vuvuzelan är omdiskuterad eftersom den tros kunna orsaka hörselskador, och för att ljudet är störande för tv-publiken. Internationella fotbollsförbundet, Fifa, ville först förbjuda vuvuzelan under VM, men gick sedan med på att godkänna varianter på högst en meter.

Osäkerheten om hur ordet ska böjas är stor, och även i dagstidningarna ser man ofta främmande böjning med plural-s: vuvuzelas. På svenska bör ordet i stället böjas en vuvuzela, den där vuvuzelan, flera vuvuzelor, de där vuvuzelorna.


Ålder: -85a
Civilstatus: Roland :)
Boende: "Radhus" utanför Sundsvall med Rolle, Martin och Rosie
Sysselsättning: Föräldraledig lärare
Laster: nikotin, koffein, vin, ståbas, mat, barnskratt, bensinlukt, bakverk, smyckestillverkning, kortmakeri, färg & form, pälsdjur
Topp 10 kommentarsskrivare
  1. Ingen har kommenterat denna månad.
Dammigt
Sammy Dress for Less: Cheap Clothes, Latest Fashion

Busbra
Bloggportalen
238x60_binero


Statistik